Men jag ligger alltså här med en massa tankar på min lille kille och det känns så jobbigt...... Han ringde för sex timmar sen för att säga godnatt och jag hörde att han var nedstämd och när vi sa hej då och jag anslutade med "ses imorgon, jag älskar dig" då brast det......- mamma, jag vill att du ska vara här....aj mitt hjärta....Men jag sporrade honom och sa att det skulle gå bra, att tränarna var där och att vi snart ses igen.... Han samlade sig och bet ihop och vi la på. Jag sms:de en tränare efter en stund och frågade hur det gick och fick svaret att efter lite prat med min lille kille så hade det lugnat dig och att han sov gott......skönt! Min goa lilla tappra kille.... Men så ligger jag nu här mitt i natten i urskogen och längtar så det gör ont att få träffa honom och ge honom en kram. Mitt mammahjärtat är i spillror känns det som....
Åhhh varför kan inte bara natten ta slut.....
Såklart jag ligger och funderar över om han oxå är vaken och isf är han nog lite ledsen han med och längtar efter sin mamma.....för även fast pappa är bäst i mycket så är det nog mamma som är bäst i sånna här lägen..... Min lilla fina gutt!
Ajaj mitt mammahjärta vad ont det gör! Ny skulle jag va lite coolare som big J och tro att allt ordnar sig. Det är klart det gör men just nu kan jag inte tänka på nått annat:(
I morse, tidigt, åkte vi hemifrån och redan då kom hans nervositet över övernattningen, men som föräldrar för så sa vi att det skulle fixa sig. Tänk vad han fått va nervös redan innan och undre denna dag och än är det inte över. Men tänk vad stolt han måste känna sig imorgon när han ändå fixat det och tänk vad stolt jag kommer att känna mig!!!! Shit mammatårarna kommer nog komma även imorgon....snyft...... Nä jag måste försöka sova, natten går ju snabbare då......puss och kram från en Rosinskan med brustet och nervöst hjärta:)
Här kommer nån bild från dagens hockeyliv:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar